Vikinga Färg Blått

Blå vikingfärgning 

Det tidigaste fyndet av textilier färgade med Vejde i Europa var 3500 år gammalt. Det hittades i saltgruvorna i Hallstatt, Österrike. Under vikingatiden var färgade tyger och garner mycket vanliga. I medeltida Europa var Vejde den näst viktigaste varan efter vin, men förlorade sin betydelse i slutet av 1500-talet efter att indigo började importeras från Indien.

Vejde har använts för växtfärgning sedan urminnes tider och är den enda inhemska europeiska växten som, efter en komplicerad jäsningsprocess av bladen, ger blå färg. Växten odlades därför i stor skala i Frankrike och Tyskland, särskilt i Thüringen. Redan på 1200-talet odlades vejde i stor utsträckning.

Vävindustrin gick dock under i konkurrens med den importerade indigon. I vikingatidens Sverige finns exempel från Birka på att vejde användes för gröna och blå färger, och i Sverige var det vejdefärgämnet som först gav den svenska flaggan dess färg och även karolinernas blå uniformer.

Vejde är en art i familjen korsblommiga växter. Det är en tvåårig, ganska hög, 50–100 cm hög, slät ört med blad och stjälkar i blågrön färg. Den blommar i juni-juli med många små gula blommor i täta klasar och med hängande baljor. Kronan är 2–3 centimeter bred. Örten, och främst bladen, innehåller samma blå färgämne som indigo, om än i en lägre koncentration, och används vid växtfärgning.

Vill du färglägga så här själv? Kommentera sedan så visar jag en beskrivning