Ses vi på Gudahagens Vikingamarknad 19-20 September?

Nu drar vi på Marknad i Gudahagen

Vi anländer med lite bas sortiment samt lite nyheter nu inför hösten och vinterns kallare månader.

Gudahagen är en unik och gåtfull fornlämning från järnåldern belägen på en höjdrygg i Näsums socken i nordöstra Skåne. Trots att platsen anses vara i det närmaste unik i Sverige, har det aldrig gjorts någon större arkeologisk utgrävning här.

Platsens historia och struktur präglas av flera intressanta element:

• Stenformationen: Fornlämningen består av en stor, stenlagd rektangel som är byggd runt en naturlig höjd. Kullen ringas in av resta bautastenar av gråberg. Det uppskattas att formationen ursprungligen kan ha haft så många som 250 stenar. Under forntiden stod Ivösjöns vatten betydligt högre, vilket gjorde att höjden var ännu mer framträdande i landskapet.  
• Gravarna och riter: Vid mindre utgrävningar (bland annat 1967 av professor Holger Arbman och 1972) har man funnit både brandgravar från romersk järnålder och yngre skelettgravar. Detta visar att platsen har använts under en lång tidsperiod (ca 400–1050 e.Kr.) under en tid då begravningssederna skiftade från hedniska riter till kristen tradition. Vid utgrävningarna hittades bland annat en stensatt ramp och en järnkniv.
• Det mystiska namnet: Namnet "Gudahagen" är faktiskt ett akademiskt påhitt från 1930-talet då arkeologen Folke Hansén drog paralleller till isländska "gudahagar" (gudahagar/heliga platser). På äldre 1600-talskartor och i folkmun kallas platsen istället för "Gamla kyrkogård med Backar" eller "Kyrkebacken". Lokala sägner hävdar att det en gång ska ha legat en medeltida träkyrka här (Mariae Kiörckia) vars kyrkklockor ska ha sjunkit i den intilliggande Holjeån.
• Syfte och funktion: Eftersom grundliga utgrävningar saknas, går meningarna isär om vad platsen har använts till. I folktrun har Gudahagen länge pekats ut som en hednisk offerplats eller ett hednatempel. Äldre kartor och beskrivningar nämner även namn som Tempelplatsen, Gullstringsbacken och Gamle kyrkogård. Teorier om soldyrkan har också lagts fram.
• Gravar: Mindre undersökningar (bland annat av arkeologen Folke Hansén år 1938) har kunnat fastställa att det rör sig om en plats med rötter i järnåldern. Man har funnit spår efter gravar från både den hedniska järnåldern och tidig kristen tid.

Idag är platsen kanske mest känd för allmänheten genom Gudahagens Vikingamarknad, som arrangeras av den lokala fornföreningen varje år under den tredje helgen i september för att levandegöra områdets historia.